Just nu drömmer jag om att fara fram på snirkliga vägar, känna svetten lacka, hjärtat banka och benmusklerna bränna. Som så många gånger förr var det Sara som gav mig pepp att se till att få den där cykeln inställd så den passar mig, ni vet den där cykeln jag köpte i höstas och som jag planerar att upptäcka sydvästra Skåne på detta året. Men det är inte bara jag som har en ny cykel. Storasyster har numera en balanscykel som även den väntar på att invigas eftersom trehjulingen fortfarande är det självklara valet för henne, den kan hon ju redan cykla på. Ja det är ju ofta så att även om det är kul att lära sig nya saker så kan det ju vara lite motigt i början innan man känner att man får lite koll på hur det där nya fungerar. Någon som känner igen sig? 🙂
Flygande hälsningar /Nellie