Denna dag har varit seg, i alla fall jobbmässigt, men som tur är har ett antal trevliga och insiktsfulla samtal med vänner och kollegor vägt upp det hela. Höjdpunkten var dock något helt annat. Strax innan kl 17 idag så ställde jag mig inför en grupp chefer på mitt jobb (dock inte några som jag arbetar tillsammans med) och avslutade en heldag de haft om ämnet ledarskap och stress. Det var självklart nervöst även om jag tyckte att jag hade koll på vad jag skulle säga och vad jag ville förmedla. Att jag kommer träffa dessa människor på jobbet framöver, i alla fall vid kaffemaskinen, gjorde inte direkt att situationen kändes mer bekväm.
Jag hade bestämt mig för att prata om andning i generella termer, kopplat till stress, utan att bli flummig eller krångla till det. Sen skulle vi avsluta med en kort och mycket enkel andningsövning. Det föll väl ut och visade sig vara helt rätt upplägg för den publik jag hade framför mig. Det är en så härlig känsla att genomföra något som känns utmanande och lite läskigt. Mitt hjärta bultade ordentlig när jag gick fram och riggade upp mina högtalare som jag hade med mig och jag fick verkligen använda mig av just andningsteknik för att komma ner i varv för att kunna fokusera på uppgiften. Efteråt kände jag mig sprudlande glad och så stolt över att jag vågade tacka ja när jag fick frågan, trots att jag då inte hade en aning om hur jag skulle lägga upp det eller vad jag skulle prata om mer än att det skulle handla om andning. Jag är också glad att Johanna som bjöd in mig trodde på mig och litade på att jag skulle ge dem just den avslutning de behövde på dagen. Idag känner jag mig extra tacksam över de fina människor jag har i min omgivning.
 |
| Regnet står som spön i backen. Regnstället vädras. Vi är ensamma ute och hoppar i vattenpölarna. |
Apropå bekvämlighet så kom jag att tänka på en dag i somras när regnet öste ner (det var typ den enda dagen på hela sommaren som det regnade). Utan att fundera så mycket på det så stannade vi inomhus denna förmiddag just för att det regnade och det kändes mer lockande att fixa med saker inomhus (det var en hel del som blivit liggande eftersom det vackra vädret gjort att vi lagt alla inneaktiviteter på hyllan tills vidare). Det verkar i och för sig helt rimligt att göra detta val men vi kände samtidigt att det kunde vara bra att ta med lill-tjejen ut i regnet så hon får se vad regn är och inte får en chock när hösten väl kommer, hon skulle ju ändå börja på en Ur och skur-förskola. Jag ljuger om jag påstår något annat än att det satt rätt långt inne att dra på sig regnkläderna och gå ut i regnet som öste ner. Men, det är lite som att ta sig ut på en joggingtur, den svåra biten är att byta om och ta sig ut. Väl ute är det riktigt skönt och lite regn har väl ingen dött av? Att plaska i vattenpölar är både kul och uppfriskande. Ja, det är faktiskt också att ta sig utanför bekvämlighetszonen, fast på ett annat sätt. Oavsett vilket som passar dig så gör det lite då och då för att behålla vitalitet och spänning i livet.
Kvällen avslutades med ett samtal med min kära bror som fyller år idag. GRATTIS brorsan! Idag kommer jag somna nöjd och glad. Happy day!
Flygande hälsningar /Nellie